Anledningen till att det har varit tyst här på bloggen sedan i tisdags, är att vi har haft några riktigt omtumlande dagar... Vår 13-åriga son råkade ut för en trafikolycka på väg till skolan i tisdags morse. Han cyklade & frontalkrockade med en bil. Det har varit mycket tårar, både av skräck & lättnad. Han har haft änglavakt & tack vare cykelhjälmen var han vid medvetande när ambulansen kom. Efter tre dagar på sjukhus är vi nu hemma & efter omständigheterna mår sonen riktigt bra. Det blev "bara" en bruten näsa, en flisa av på en framtand, ett skadat lår & skrapsår här & där. Näsan är opererad, tanden är lagad, låret kommer att läka bra & skrapsåren är omlagda. Han kommer att bli helt återställd, så när som på en lite annorlunda näsform... Jag är så tacksam för 112 & sjukvården vi har i Sverige! Vi har blivit fantastisk bra omhändertagna på alla ställen vi har varit - akuten, röntgen, barnavdelningen samt öron/näsa/hals. Likaså tandläkaren idag. Ambulans, polis & brandkår som kom till olycksplatsen. "Ängeln" Monica som bor i huset närmast där olyckan hände & sprang ut & hjälpte till. Känner mig tacksam till livet! Har en önskan till er alla - använd cykelhjälm!! Den räddar liv!
Printscreen från NT.
Jag fortsätter att ta lite paus från bloggen vecka ut & umgås till 100 procent med familjen. Var rädda om varandra!